Fortsätt till huvudinnehåll

Måndag... hela veckan.

Då är vi tillbaka igen efter helgen. Jag har inte haft tid att blogga då det varit fullt upp med barn, karateträningar, kalas,chips och dipp,unt so vajter...

Karateträningen gick förövrigt bra, My har ju dessutom fått en riktig karatedräkt som invigdes i lördags. Hon såg ut som en svettig lucia när träningen var slut, utan ljuskrona bör väl tilläggas.

Dagen idag började med väckning av samtliga medlemmar i familjen. Alla var vid gott mod trots vädret som idag är regnigt, mulet och trist. My ska idag utsättas för stora prövningar i skolan. Klädsim! Det är det slutgiltiga provet i simskolan. Hoppas hon inte hittar dankarna i fickorna.. hahaha. nä då, lillgumman, det kommer att gå bra.

Jag hämtade upp min syrra på vägen till avlämning på skolan. Hon skulle till vårdis och lämna ett antal rör blod för analys. Just nu ligger hon i min soffa, ojjar sig och undrar om hon kan ha fått blodbrist av - 4 rör. Ska ge henne en järntablett och en klapp på kinden:)


Iallafall... när vi lämnat av My åkte vi, som om att vi inte gjort annat, ner på gatan och ställde oss vid rödljusen. Plötsligt inser jag att det inte finns några rödljus. Jag frågar Lotta vilka ljus jag ska följa. Hon svarar självsäkert : Det är väl när det blit grönt för cyklarna. Det tar ett par sekunder och en mötande bil innan vi inser att vi kör mot enkelriktat. Vi ska nu ta oss härifrån på denna smala gata med ack så höga trottoarkanter. Backen,etten. backen,ettan. backen,ettan..... unt so vajter. Det kändes som att vi satt i en radiobil på grönan.









Väl hemma, efter mycket om och men, dukade jag fram frukost till mig och Lotta. Lotta passade på att gosa med Thilde under tiden. Hon klagade på att Thilde luktade bajs,spyor,kiss och gud vet allt. Jag luktade men kände ingenting! Det visade sig senare att Lotta själv hade en bit blåmögelost i bröstfickan. Ingen vill veta hur eller varför den låg där och framförallt inte NÄR den hamnade där. Stackars Thilde som legat nära och inhalerat dessa ångor. Det är kanske därför hon sover så gott just nu.










Kl är 10.00, dagen och veckan har precis börjat och allt är sig likt.


*

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Så var det dax

Ja, idag flyttade min chef ut, så vi är numera särbos. Vi skildes åt som vänner trots att att han drog ur kabeln ur min dator precis när jag satt med ett viktigt dokument som givetvis inte sparades. kommer du slå in näsbenet på mig nu? Undrade han. Nä, nu gör vi den här separationen så bra det bara går och håller god ton mot varandra, sa jag. Han svarade – Ja, du kan ju det här med separationer, det här är min första. Jag vet inte hur jag ska betee mig. Ta bara din kartong och gå, sa jag och la baksidan av handen mot min panna bara gå.... Men Frida, ska jag inte glömma något så jag måste komma tillbaka, en orsak för att komma hit igen? Jamen lämna den där fula plast orkidèen då om det känns bättre.. Han lyfte sin kartong i ett skratt och lunkade iväg. 30 minuter senare var han tillbaka för att hämta blomman och höra hur jag mådde.. haha.. Nu vidare till en helt annan sak...en liten mer allvarlig sak. I går tog jag mod till mig att p...

Dan före dan

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten. ...
Ja, då var man singel och enastående mamma igen. Många har undrar och ja, så är det. Ibland kan man komma till insikt med att man inte var ämnade för varandra. Att den man levt ihop med kanske inte riktigt var den man trodde i slutändan. Jag är glad att det visade sig nu och inte om 5 år. Och att bli huggen i ryggen det sista man blev gjorde beslutet lättare än någonsin. Det var som att en kringresande varieté som spelade hysterisk musik och den skäggiga damen sa i gäll röst - gick du på den där, Frida.. Och så skrattade de.. Jag gav dem det längsta fingret jag har på min hand och gick med rak rygg därifrån. Det som svider är dem två små barnen som jag lämnat efter mig. De är inte mina men i hjärtat är de det❤️❤️ Men jag mår bra, bättre än jag gjort på länge faktiskt. Jag och barnen har fått en härlig och fin trea på stan, men just nu bor vi hos syrran. Trångt men mysigt! Finns det hjärterum så finns det stjärterum som man brukar säga. Ser fram emot vår framtid tillsamman...