Börjar så smått känna mig som en människa igen. Vår nya familjemedlem Frasse har nu gjort sig hemmastadd och det är så mysigt att ha honom här. Han är familjens lilla prins. Frasse sover hos mig på nätterna, vid huvudkudden. Det är supermysigt.. men varje natt vid 02.00 tiden vaknar han och ska gosa. Visst, det är också mysigt men när goset går över till något slags övergos, det är då han står högst i listan till avlivning. Han anfaller ansiktet och biter sig fast i näsan. Han greppar sina tassar runt min arm och hugger mig i handen och jag försöker skaka loss honom i hysteri.. det är så jag funderar på att ge honom råttgift. Men sen efter tag gosar han ner sig hos mig och det är då man ångrar alla dessa elaka tankar och får dåligt samvete.. På torsdag ryker kulorna på Frasse och då kanske man inte är lika poppis... Jag har varit på date också.. två stycken för att vara exakt. Date nr 1 var en trevlig date med många och långa samtal men det slutade liksom där. Det