Fortsätt till huvudinnehåll

Goood morgon

Just nu skiner solen här utanför fönstret, underbart. Man ser dock hur smutsiga dom är men putsa fönster tänker jag inte göra idag. ICKE!!

Igår fick jag nämligen ett städryck och började röja i garderob/förråd, skåp och vika en massa tvätt. Men med en liten Thilde får man göra allt stötvis, så det ser ju inte så kul ut här idag.... heller.

finn fem fel:)

Magnus var knappt hemma igår heller så jag kunde inte fortsätta när han kom hem. Han var hemma ungefär 30 min efter jobbet och då sprang han runt och var helt nervös i röran. Han hatar röra! Men det Magnus hann åstakomma under den tiden var att flytta runt saker, han fick liksom inte till det.

My hade dessutom suttit och målat sin porslinsgris i köket så det såg ju ut som en svinstia... hehehe... men den blev väldigt fin.


Herr Gris med världens största..... haha.

Efter middag och läxor var vi ju tvugna att kolla på idol - Läggning för Mysan-Magnus kom hem - Efterlyst och sen det värsta av allt, Kungen av Tylösand. Vilet jä**a skitprogram säger jag bara. Tänker inte ens kommentera det.


Så här ser det ut, en helt vanlig Onsdag.

Hur som helst så måste jag fortsätta röja idag, så om vi inte hörs mer i dag så hörs vi imorgon.

ferväll







*

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

❤️

Ibland blöder mitt hjärta lite extra för vissa barn som jag möter i mitt arbete. Jag arbetar ju främst med barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Ett arbete som jag verkligen brinner för. Oftast har det handlat om unga killar som jag får följa dagarna igenom årskurs efter årskurs. Jag jobbar hårt när det kommer till dessa ungdomar. Jag försöker förstå, förklara, skratta, gråta, vara arg, brottas, gömma mig för flygande inredning men framför allt så vänder  jag aldrig dessa barn ryggen. Jag kan bli kallad alla möjliga hemska glåpord men jag står där och tycker om dem så in i helvete ändå. Och jag Visar det! Jag vet att hen inte "menar" det.. Kanske i stundens hetta men mest  för att testa mig. Se om jag står kvar, Men Jag ger mig inte. Jag utväntar stormen och står där lika stadig som innan. Jag är konsekvent och tydlig med de regler jag satt upp för vårt samarbete och viker mig inte en tum. Jag är kärleksfull och omtänksam och kan ge belöningar som kanske inte är

Mutt-prutt

Sitter och tittar i min mobil och hittar ett blogginlägg som jag skrivit för en månad sen men glömt lägga in, eller så kändes det inte lämpligt att lägga in just då.. Men nu när jag läste det så skrattade jag gott och tycker att inlägget är värt att läsas! Jag och en kollega satt bakom ett rött hus, någonstans i Järna. Vi sitter och samtalar om livet. Jag uppmärksammar henne på att nu kommer det en fis. -åh nej, sa jag. Det blev en framåt-prutt. Min kollega tittade konstigt på mig, ni vet den där blicken som är helt tom men ändå full av förvåning. -ja ja, har du aldrig fått en sån, ljuger du! säger jag -vadå?, säger hon. -du vet , en sån där prutt som vandrar framåt och ibland fastnar. Så man måste gå som om man har en jättetight kjol på sig för att få bort den. Hon tittar fortfarande konstigt på mig. -Men lägg av för fan, säger jag! Ok, säger hon. Det kanske jag har, men jag har väl liksom aldrig döpt den! Haha! Oj, vad jag skrattade gott! Jag har fler namn för den där