Min Galna Hage

2013 är snart förbi, åh herre Gud sen, vilket år. Det har varit det värsta året i mitt liv och samtidigt mitt lyckligaste. En riktig känslomässig berg och dalbana som jag hoppade på i början av 2013. Allt började med min kära mamma som fick cancer och gudarna ska veta att hon har kämpat det här året. Mysan, min älskade lilla mysan,som kämpat med sin värk. Mysan som måste injicera sig själv med cellgifter och har dem senaste lördagarna mått illa och ibland kräkts sig till sömns. Pappa som i slutet av året också fick cancer och kämpar i detta nu för att bli av med skiten. Vi hejar på dig pappa! Och så Jag, som i januari ska operera mig för mina cellförändringar. Mitten av mars träffade jag Tomas, mannen i mitt liv, min själsfrände. Åh, vad mycket roligt vi har gjort tillsammans. Tack Tomas för att du kämpat med mig det här året! Det har inte varit lätt, jag vet! Men nu väntar 2014 och jag ser med spänning fram emot vad det har att erbjuda. Jag har en del idéer som ska förverkli

Har varit hos min kära moder i dag. Jag, Lotta och barnen styrde kosan till stallarholmen på eftermiddagen. Mysigt att kramas med mamma lite. Vi åt mat och drack kaffe. Inne i mammas sovrum har hon en anslagstavla med bilder på olika händelser i livet. Barnen, barnbarnen,sin bror och annat smått och gott. Ett av fotona är på Thatcher. Thatcher var en döskalleapa vi hade en gång i tiden. Jag gick i högstadiet och kom hem efter skolan. Nisse mötte mig i vardagsrummet med den där söta lilla apan som låg och sov så gott i hans famn. Åhhh, hon var så söt och jag klappade försiktigt Thatcher på huvudet och vips så befann sig både hennes tänder och mun runt min näsa.. Ganska hårt. -Apjävel! Skrek jag och gick in på mitt rum. Det var vårt första möte. Men vi fann varandra till slut men Nisse var nog favoriten. Hon älskade att ligga på nisses bröst när han var utan tröja och det hände några gånger att hon kissade i nisses trattbröst. Nisse uppskattade det inte något vidare med tanke på den o

Julen närmar sig med stormsteg, men vart är julkänslan? I år är jag totalt utan julkänsla. Jag som älskar julen och allt vad det innebär. Den största anledningen är nog, inte nog, det är det. Att mina barn inte är hos mig under julen. Det är ju det som är själva grejen med julen. Uppesittarkvällen då granen ska kläs, dricka glögg, knäcka nötter, äta godis, rimma på julklapparna, hänga upp julstrumpor, ställa ut gröt till tomten och det sista fixet inför självaste julafton. Julaftonsmorgon med glada barn som fått paket i sina strumpor, frukost och en hel dag med nervösa förväntningar, mat, familj, paket och en massa mys. Det försvinner  liksom när man inte har sina barn hemma. Visst kan det vara mysigt att fira jul med andras barn, absolut, men det blir inte riktigt samma sak och jag vet att jag bara skulle tänka... Åh tänk om My och Thilde vore här. Nä, så i år ska jag inte fira någon jul. Tomas har inte heller sina barn under julen så vi har bestämt att vi ska göra något mysigt,

Efter en sömnlös natt var det dags att åka till sjukhuset. Jag var där 20 minuter före utsatt tid och blev sittandes i ett väntrum där jag, som vanligt, scannade av människorna som satt där i landstingets röda stolar, om hur deras liv ser ut,och varför dem satt där och väntade på sin tur. Gift, ogift, lycklig, olycklig... Undrar varför jag alltid gör så? Målar upp en slags bild av någon persons liv.. Men jag tycker själv att det är ganska underhållande. -Amalia Eriksson, hörde jag. Det tog väl någon hundradelssekund innan jag kom på att det var jag. Jag skakade en kall läkarhand och sa mitt tilltalsnamn, Frida. Läkarens namn lade jag inte på minnet utan jag tog rygg på honom in i ett stort undersökningsrum. Jag tog av mig jackan och satte mig ner och utbrast -hur lång tid har jag kvar?! Läkaren, som förövrigt var av asiatiskt ursprung, skrattade till lite och sa att det var minsann ingen fara, och berättade sen hur läget var och att dem egentligen inte visste så mycket.. Därav d

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten.