Min Galna Hage

I bland önskar jag att jag trodde på något, något som en Gud. Tänk vad skönt att på riktigt känna att någon högre makt skulle hjälpa mig i svåra stunder. En Gud som jag kunde vända mig till med mina frågor. Har flera gånger i mitt liv önskat att få ett "tecken" men det kommer aldrig! Jag har prövat att be ett antal gånger men det har gett någon utdelning. Jag har gått till kyrkan och suttit där i bänkraden och väntat på "ljuset" eller att Jesus på korset längst fram vid altaret ska blinka åt mig, eller röra ett litet finger, väntat på ett enda litet tecken, men nej, det händer inte! Kan förvisso tänka mig att jag blev förevigt avvisad i den stund då thildes bajsklutt rullade längs kyrkogången på ett luciafirande för ett par år sedan...( Läs här ) Tänk ändå om man bara kunde gå till en kyrka och känna att man får stöd, stöd från Gud. Att genuint känna att man har någon på sin sida hela tiden.. Det måste vara fantastiskt. Men jag är medlem i svenska kyrkan in ca

I söndags  bestämde vi oss för att ta med barnen ut och grilla... Jag ordnade med kaffe medans Tomas åkte iväg och köpte korv och engångsgrill. Jag klädde på småbarnen och vi tog Soppåsen och gick mot bilen. Som vanlig låste jag upp soprummet och vi gick in. In gick vi i samlad trupp för att gemensamt kasta soporna, som vi alltid gör. Klart, ut och så igen med dörren och låsa... Jag låste och skulle dra ut nyckeln, men icke! Den satt benhårt i låset. Jag slet och jag drog men det gick inte. Jag svor och skrattade om vart annat! Jag ringde Tomas som Stog med korv och grill på Ica och berättade vad som hade hänt -alltså, det där har aldrig hänt förut, utbrast han. Jag kommer snart! Ungarna började frysa och jag slet i mitt armod svett för att få loss den där satans nyckeln men utan att lyckas. Tomas kom och försökte göra en insats med 556, men den satt likt kung Arthurs svärd i sin sten. Roland, Boklidsvägens hustomte kom till förstärkning med låsolja och hammare men icke.. Den hade

Då har jag "oxå" fått ett litet brev från Södertälje sjukhus.. -vi har sett förändringar i dina.... Bla bla.. Osv... Men vad fan!!! Orkar inte ens reagera, orkar inte ens bry mig, orkar inte ens tänka! Vem fan är det som sitter och styr mitt liv.. Gud? Ödet?reinkarnation,karma?Eller är jag med i någon jävla tv-serie? Som filmen "true man show " Vem det än är, vad det än är så kan du, den, det dra åt helvete!!! På riktigt! Gud, vad får du ut av att straffa mig, mina nära, mina kära... Min familj... Ödet? Vad kan ödet vilja visa med detta, att jag valt fel stigar, vägar hela mitt liv och alla mina stiga slöts ihop till detta? Reinkarnation, karma? Vad har jag gjort fel i mina tidigare liv eller rättare tagit med i mitt kött från livet som jag levt tidigare.. Har jag mördat någon, torterat barn, stenat oskyldiga människor. "True man show" ?kom igen nu regissörhelvete, svälj huvudet och byt kropp och skaffa dig ett riktigt jobb... Sluta ta mitt liv som ett skä

Dem dåliga nyheterna och händelserna forsätter att rasa in. Situationen med Thilde har lugnat sig men med tanke på statistiken så får vi se hur länge det håller sig.. Min mamma har ju hela våren varit svårt sjuk i sin cancer men börjar sakta men säkert ta sig tillbaka. Jag har fortfarande inte fattat och tagit in att allt detta som händer runt mig och det tar så otroligt mycket på mitt psyke det här med Thilde och mamma men jag har bitit ihop och kört på. Den senaste veckan var dock det som fick bägaren att rinna över. My har ju haft så ont i sitt knä och hon har varit och fått kortisonsprutor, dem hittade även inflammation i andra knät och ena handleden när vi var där så hon fick sprutor även där när dem ändå var i farten. I onsdags hade My tid hos sin reumatolog på Karolinska. Det såg inte bra ut. Hennes reumatism har slagit ut i nacke, rygg, armar,handleder, fingrar, höfter, ben, knän osv.... Alla leder man kan tänka sig. Hon ska nu få en lättare behandling med cellgifter. Spr