Har en aningens uppförsbacke jag håller på att släpa mig upp för... Känns som jag bara är i början av backen och den är jäkligt brant och terrängen är Inge vidare. Dessutom känns det som om jag har högklackat, rejäla!, och det är motvind, hagel och drivis. När ska min olycka ta slut? En liten fråga bara? Och med den frågan förväntar jag mig ett svar.. Ett positivt sådant, helst! Egentligen borde man väl inte klaga... Har ett hem, en biljävel, möblemang, ett jobb, två fantastiska barn.. Finns dem som har det mycket värre, jag vet, som dem stackars barnen i Afrika, som svälter. Familjer som mister sina nära och kära på dem mest obehagliga sätt man kan tänka sig. Jag vet, jag vet! att det finns dem som har det värre.. Men i min lilla bubbla just nu och allt som hänt mig den senaste tiden så kan jag inte låta bli att tycka LITE synd om mig själv.. Allt liksom bara rasar! Och i detta armod kan jag ibland inget annat att göra än att skratta! Härom kvällen skrattade jag m