Min Galna Hage

Hade ställt klockan på 07.00 i morse. Har väl aldrig sovit så gott som jag gjorde just i natt och det kändes som jag kunde ha sovit hela dagen. Men icke! En trött liten mamma satte genast igång. 8.15 satt vi i bilen på väg till Kolmården. Vi var ju ”så klart” där innan dem öppnade. Thilde hade ju ingen aning om vad som väntade mer än att vi skulle titta på djur. Så, så värst förväntansfull var hon inte. My hade dagen innan åkt till Norrköping för att tidigt denna morgon vara med i ”Barda” någonstans på östgötaslätten och skulle bli avsläppt hos oss vid lunchtid. Jag hade lånat Niklas (My´s pappa) årskort in på kolmården vilket innebar att vi slapp betala en enda krona för besöket, vilket är väldigt bra just nu i mitt ensamstående mammaliv. Det enda jobbiga med det är att när man visar upp kortet och dem läser av med sin lilla maskin så dyker ett foto upp på ägaren, i detta fall Niklas. Och nej, vi är inte särskilt lika. -          Ja, det här är ju inte ditt kort?

Idag har det varit en tung dag känslomässigt. Men vi pallrade oss ner på stan hela bunten.. något sammanbitna. Jag inhandlade ett par byxor som passade på första försöket.. det har typ aldrig hänt. Jag brukar hinna bli svettig, deppig, börja tänka på vikt väktarna och Lepigentabletter innan jag hittat något. OM jag hittar något! Så det var ju positivt i allt elände. My och Amanda passade på att trampa omkring i trampbåtarna som just nu ligger och flyter i Maren. Det såg mysigt ut och dem var glada och skrattade. Jag och Cassandra passade på att prata lite om kärlek, både om min och om hennes... En mysig stund som jag kommer att minnas. Köpte mig en bok också, Happy Happy, hur man ska kunna se på en skilsmässa med lite andra ögon än bara misär, leda och tårar. Har precis suttit i soffan och läst och känner mig redan lite på uppgång. Imorgon ska jag, Thilde och Mysan åka till kolmården. Det kommer att bli en härlig dag. När vi kommer hem väntar min mamma och min syster på oss me

Ja, så var det snart Onsdag. I söndags kom Mysan hem från semester med pappa Niklas. Det var så skönt att hon kom hem samtidigt som att det var lite jobbigt med alla frågor om själva separationen. - Satt ni ner lugnt och sansat och pratade? - Hur bor Magnus nu? - Vem ska få soda streamen?  Det har varit allt från djupa funderingar till lite mer ”ytliga” frågor… Hur som helst så får vi behålla Soda streamen till Mys stora lycka! I måndags kom Magnus tjejer hit. Det blev en liten känslostorm som jag fick rida igenom med  full rustning och visir. Det blev liksom lite påtagligt hur situationen ser ut. Men nu har jag klarat det också. Det var så härligt att dem ville komma hit och vara med oss trots all kaos. Ja just ja, på måndag förmiddag var jag, My och Thilde och badade ute i Tveta. Jag stod vid strandkanten och kände mig iakttagen. Till slut hör jag en liten röst bakom mig som säger - Mamma, du skulle behöva en Air-bra. Du har liksom bullar därbak…. Hahaha! En

Ja, jag skriver nu mitt första inlägg som ensamstående, enastående mamma! Jag och Magnus har nu gått skilda vägar. Egentligen gjorde vi det för länge sen, det vara bara det att vi beslöt oss för att gå på varsin stig men i samma skog. Jag har nu valt en ny skog och Magnus likaså. Just nu är min lilla stig väldigt snårig, trädens grenar hänger sorgset av den tunga lavan som snurrat sig likt sockervadd runt grenarna. Det är kallt, kusligt och ensamt. Jag är rädd och ledsen. Det var ju inte så här jag hade tänkt att det skulle bli. Jag hade ju tänkt mig att jag och Magnus skulle med lycka och kärlek till varandra, leva tillsammans ända in i döden. Det var det jag trodde. Så även om jag anser att vi tagit rätt beslut så är det med stor sorg jag sagt farväl till Magnus, den eviga krigaren! Det har varit så jobbigt, svårt och slitsamt senaste tiden att jag inte sovit, inte ätit, bara vandrat runt i lägenheten och varit förvirrad. All min energi har jag, så gott det går, gett