Sådär ja, då var 2 begravningar avklarade. Farbror Fisses begravning var väldigt fin och jag tyckte att jag klarade det ganska bra. Vi gjorde ett bra jobb med begraningen, det enda jag kan ångra så här i efterhand är att vi inte hade en SSK-tröja att lägga vid kistan. Fisse älskade SSK och gick på varenda match. Grödinge kyrka var förövrigt en väldigt vacker kyrka och den låg fantastiskt fint på en liten kulle. Fisses bouppteckning är nu klar och det är visning på Fisses lilla torp på Måndag. Sen ska det nog vara klart. Mammas begravning däremot klarade jag inte lika galant, men det var ganska väntat. Hela dagen är som en dimma, en film. Jag vet att jag var där men det känns ändå som att det inte var på riktigt liksom. Det var en fin dag. Solen sken. Jag och mina syrror och en gemensam vän åkte gemensamt, vi var där tidigt. Suppernervösa, stressade och ledsna. Vi drack kaffe, tuggade tuggumi och pratade hela tiden, snabbt och osammanhängande. I bland bröt vi ut i skratt