Fortsätt till huvudinnehåll

The Gran

Vi har börjat diskussionen(igen) om vilken sorts gran vi ska ha här hemma. Jag anser att en plastgran icke kommer innanför dessa dörrar. Magnus vill dock mer än gärna ha en ickebarrande plastgran. Men jag vet ju hur man ska göra.
Här nedan följer ett tips om hur man som kvinna får sin vilja igenom, utan hot!

- Älskling, visst blir det väl en äkta gran i år igen?(tindra med ögonen)
- Nej, i år blir det plast.
- Men det luktar ju så gott med äkta gran, och de är mycket finare.
- Du fick ju bestämma förra julen, då får väl jag bestämma det här året.
Och det är nu det gäller.
- Självklart ska du få bestämma den här gången. Vi åker och köper en plastgran imorgon.
Detta säger man samtidigt som man ser ledsen ut, sätter sig i skräddarställning, tittar neråt och börjar pilla på nagelbanden.
Så enkelt är det tjejer. Plastgranen är ett minne blott.
- Om det är så viktigt för dig älskling, självklart köper vi en riktig gran. Men nästa år kan vi väl köpa en plastgran?
- Självklart!
Här är pussar och kramar på sin plats.
SÅ!

Samma diskussion hade vi förra året, det slutade såklart med en äkta gran i vardagsrummet. En glad fru, glada barn och en lite mindre glad Magnus.

Inköpet av granen den gången kan ha gjort Magnus lite avskräckt för fortsatta granköp, det förstår jag, men det är så det alltid går när Familjen Eriksson är ute på vift.

Det var dan för dan för dopparedan, och det var på den tiden vi körde omkring i den lilla blå Polon. Jag var med, gravid i vinterjacka, Magnus i stor vinterjacka, Lotta i stor vinterjacka och dessutom ”grisen", Lottas ADHDhund.
Jamänaaa, redan där var det proppfullt i bilen. Ingen utav oss väger precis under 50 kg, ja förutom ”grisen” då förstås.
Först storhandling av julemat för samtliga mänskliga passagerare.
Sen kom jag på att det var lika bra att åka och köpa gran när vi ändå höll på. Det tyckte alla i den stunden var en jättebra idé.
Snabbt in, snabbt ut och sen stod vi där med en nätad gran vid den redan fullproppade bilen. Magnus utbrister
- Men hur fan ska vi få plats, OCH granen?
Lotta och jag skrattar så vi håller på att kissa på oss.
Som tur var fotade jag alltihop.

GRANEN STÅR SÅ GRÖN OCH GRANN I STUGAN.........

Slutet gott, allting gott

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Så var det dax

Ja, idag flyttade min chef ut, så vi är numera särbos. Vi skildes åt som vänner trots att att han drog ur kabeln ur min dator precis när jag satt med ett viktigt dokument som givetvis inte sparades. kommer du slå in näsbenet på mig nu? Undrade han. Nä, nu gör vi den här separationen så bra det bara går och håller god ton mot varandra, sa jag. Han svarade – Ja, du kan ju det här med separationer, det här är min första. Jag vet inte hur jag ska betee mig. Ta bara din kartong och gå, sa jag och la baksidan av handen mot min panna bara gå.... Men Frida, ska jag inte glömma något så jag måste komma tillbaka, en orsak för att komma hit igen? Jamen lämna den där fula plast orkidèen då om det känns bättre.. Han lyfte sin kartong i ett skratt och lunkade iväg. 30 minuter senare var han tillbaka för att hämta blomman och höra hur jag mådde.. haha.. Nu vidare till en helt annan sak...en liten mer allvarlig sak. I går tog jag mod till mig att p...

Dan före dan

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten. ...
Ja, då var man singel och enastående mamma igen. Många har undrar och ja, så är det. Ibland kan man komma till insikt med att man inte var ämnade för varandra. Att den man levt ihop med kanske inte riktigt var den man trodde i slutändan. Jag är glad att det visade sig nu och inte om 5 år. Och att bli huggen i ryggen det sista man blev gjorde beslutet lättare än någonsin. Det var som att en kringresande varieté som spelade hysterisk musik och den skäggiga damen sa i gäll röst - gick du på den där, Frida.. Och så skrattade de.. Jag gav dem det längsta fingret jag har på min hand och gick med rak rygg därifrån. Det som svider är dem två små barnen som jag lämnat efter mig. De är inte mina men i hjärtat är de det❤️❤️ Men jag mår bra, bättre än jag gjort på länge faktiskt. Jag och barnen har fått en härlig och fin trea på stan, men just nu bor vi hos syrran. Trångt men mysigt! Finns det hjärterum så finns det stjärterum som man brukar säga. Ser fram emot vår framtid tillsamman...