Fortsätt till huvudinnehåll

GOTT NUTRILETTE ÅR!

Nu är det dags att fastlägga sig för vilket nyårslöfte som ska styra nästa år. Jag brukar besluta mig för att inte ha något nyårslöfte eftersom jag aldrig håller det. Men när klockan slår 00.00 hör jag mig själv kasta ur mig ett tomt nyårslöfte.
Så i år ska jag redan nu komma överens med mig själv för vad det ska bli.

Jag har ju lite att välja på om man så säger. Jag är tjock, jag röker, jag tillbringar alldeles för liten tid för mig själv.

Att se mig smal är lika stor chans som att Povel Ramel skulle få hår. Fattar inte varför det ska vara så svårt, men jag ska verkligen försöka. Det får väl bli Zumba 2 timmar om dagen och Nutrilette. Men hur jävla kul blir livet i jämförelse med god(fet) mat och Godis i soffan framför en bra rulle.
Tacka vet jag en skål i Nutrilette och morotsstavar i mungipan. (intalar mig själv).
Varför kunde inte jag födas till en sådan varelse som kan äta vad som helt utan att gå upp ett gram. Jag kan ju inte ens titta på godsaker så går jag upp i vikt. Och det är helt sant.

Rökningen är ju så dumt så klockorna stannar, jag vet. Man kan ju faktiskt dö.
Har försökt att sluta många gånger, men det går inte. Hugga av sig fingrarna KAN vara en lösning men inte speciellt smart… Så där får jag helt enkelt ta mitt vuxna ansvar och sluta! Inget mer med det!

Tiden för mig själv är det jag själv som är dålig på att ta. Så det är bara att dra på sig kläderna och dra helt enkelt. Mitt första projekt för mig själv nästa år är att klippa mig, kort! Där kan vi snacka om förändring. Jag haft samma frisyr och färg på barret sen jag gick i årskurs 2.
Sen vill jag bli längre också, ska googla på de…

Så mina vänner, ni kommer inte att känna igen mig om ett par månader. Jag kommer att vara lång, smal, och ensam.. Toppen!













Nyårslöften är ett löfte som avläggs av en individ på nyårsafton som ett sätt att förändra sin livsstil åt ett håll som ses som positivt. Namnet kommer ifrån det faktum att dessa löften oftast sätts i effekt på nyårsdagen och kvarstår tills målet har uppnåtts, även om många löften förblir ouppnådda och relativt ofta bryts en kort tid efter att de satts.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

❤️

Ibland blöder mitt hjärta lite extra för vissa barn som jag möter i mitt arbete. Jag arbetar ju främst med barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Ett arbete som jag verkligen brinner för. Oftast har det handlat om unga killar som jag får följa dagarna igenom årskurs efter årskurs. Jag jobbar hårt när det kommer till dessa ungdomar. Jag försöker förstå, förklara, skratta, gråta, vara arg, brottas, gömma mig för flygande inredning men framför allt så vänder  jag aldrig dessa barn ryggen. Jag kan bli kallad alla möjliga hemska glåpord men jag står där och tycker om dem så in i helvete ändå. Och jag Visar det! Jag vet att hen inte "menar" det.. Kanske i stundens hetta men mest  för att testa mig. Se om jag står kvar, Men Jag ger mig inte. Jag utväntar stormen och står där lika stadig som innan. Jag är konsekvent och tydlig med de regler jag satt upp för vårt samarbete och viker mig inte en tum. Jag är kärleksfull och omtänksam och kan ge belöningar som kanske inte är

Mutt-prutt

Sitter och tittar i min mobil och hittar ett blogginlägg som jag skrivit för en månad sen men glömt lägga in, eller så kändes det inte lämpligt att lägga in just då.. Men nu när jag läste det så skrattade jag gott och tycker att inlägget är värt att läsas! Jag och en kollega satt bakom ett rött hus, någonstans i Järna. Vi sitter och samtalar om livet. Jag uppmärksammar henne på att nu kommer det en fis. -åh nej, sa jag. Det blev en framåt-prutt. Min kollega tittade konstigt på mig, ni vet den där blicken som är helt tom men ändå full av förvåning. -ja ja, har du aldrig fått en sån, ljuger du! säger jag -vadå?, säger hon. -du vet , en sån där prutt som vandrar framåt och ibland fastnar. Så man måste gå som om man har en jättetight kjol på sig för att få bort den. Hon tittar fortfarande konstigt på mig. -Men lägg av för fan, säger jag! Ok, säger hon. Det kanske jag har, men jag har väl liksom aldrig döpt den! Haha! Oj, vad jag skrattade gott! Jag har fler namn för den där