Fortsätt till huvudinnehåll

GOTT NUTRILETTE ÅR!

Nu är det dags att fastlägga sig för vilket nyårslöfte som ska styra nästa år. Jag brukar besluta mig för att inte ha något nyårslöfte eftersom jag aldrig håller det. Men när klockan slår 00.00 hör jag mig själv kasta ur mig ett tomt nyårslöfte.
Så i år ska jag redan nu komma överens med mig själv för vad det ska bli.

Jag har ju lite att välja på om man så säger. Jag är tjock, jag röker, jag tillbringar alldeles för liten tid för mig själv.

Att se mig smal är lika stor chans som att Povel Ramel skulle få hår. Fattar inte varför det ska vara så svårt, men jag ska verkligen försöka. Det får väl bli Zumba 2 timmar om dagen och Nutrilette. Men hur jävla kul blir livet i jämförelse med god(fet) mat och Godis i soffan framför en bra rulle.
Tacka vet jag en skål i Nutrilette och morotsstavar i mungipan. (intalar mig själv).
Varför kunde inte jag födas till en sådan varelse som kan äta vad som helt utan att gå upp ett gram. Jag kan ju inte ens titta på godsaker så går jag upp i vikt. Och det är helt sant.

Rökningen är ju så dumt så klockorna stannar, jag vet. Man kan ju faktiskt dö.
Har försökt att sluta många gånger, men det går inte. Hugga av sig fingrarna KAN vara en lösning men inte speciellt smart… Så där får jag helt enkelt ta mitt vuxna ansvar och sluta! Inget mer med det!

Tiden för mig själv är det jag själv som är dålig på att ta. Så det är bara att dra på sig kläderna och dra helt enkelt. Mitt första projekt för mig själv nästa år är att klippa mig, kort! Där kan vi snacka om förändring. Jag haft samma frisyr och färg på barret sen jag gick i årskurs 2.
Sen vill jag bli längre också, ska googla på de…

Så mina vänner, ni kommer inte att känna igen mig om ett par månader. Jag kommer att vara lång, smal, och ensam.. Toppen!













Nyårslöften är ett löfte som avläggs av en individ på nyårsafton som ett sätt att förändra sin livsstil åt ett håll som ses som positivt. Namnet kommer ifrån det faktum att dessa löften oftast sätts i effekt på nyårsdagen och kvarstår tills målet har uppnåtts, även om många löften förblir ouppnådda och relativt ofta bryts en kort tid efter att de satts.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Så var det dax

Ja, idag flyttade min chef ut, så vi är numera särbos. Vi skildes åt som vänner trots att att han drog ur kabeln ur min dator precis när jag satt med ett viktigt dokument som givetvis inte sparades. kommer du slå in näsbenet på mig nu? Undrade han. Nä, nu gör vi den här separationen så bra det bara går och håller god ton mot varandra, sa jag. Han svarade – Ja, du kan ju det här med separationer, det här är min första. Jag vet inte hur jag ska betee mig. Ta bara din kartong och gå, sa jag och la baksidan av handen mot min panna bara gå.... Men Frida, ska jag inte glömma något så jag måste komma tillbaka, en orsak för att komma hit igen? Jamen lämna den där fula plast orkidèen då om det känns bättre.. Han lyfte sin kartong i ett skratt och lunkade iväg. 30 minuter senare var han tillbaka för att hämta blomman och höra hur jag mådde.. haha.. Nu vidare till en helt annan sak...en liten mer allvarlig sak. I går tog jag mod till mig att p...

Dan före dan

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten. ...
Ja, då var man singel och enastående mamma igen. Många har undrar och ja, så är det. Ibland kan man komma till insikt med att man inte var ämnade för varandra. Att den man levt ihop med kanske inte riktigt var den man trodde i slutändan. Jag är glad att det visade sig nu och inte om 5 år. Och att bli huggen i ryggen det sista man blev gjorde beslutet lättare än någonsin. Det var som att en kringresande varieté som spelade hysterisk musik och den skäggiga damen sa i gäll röst - gick du på den där, Frida.. Och så skrattade de.. Jag gav dem det längsta fingret jag har på min hand och gick med rak rygg därifrån. Det som svider är dem två små barnen som jag lämnat efter mig. De är inte mina men i hjärtat är de det❤️❤️ Men jag mår bra, bättre än jag gjort på länge faktiskt. Jag och barnen har fått en härlig och fin trea på stan, men just nu bor vi hos syrran. Trångt men mysigt! Finns det hjärterum så finns det stjärterum som man brukar säga. Ser fram emot vår framtid tillsamman...