Allt man har fixat och trixat med de senaste månaderna var över innan man ens hann blinka.
Vi hade uppesittarkväll med alla barnen kvällen innan den stora dagen. Vi hade laddat upp med en massa gott, choklad, skumtomtar, glögg unt so vajter. Barnen klädde granen och julmusiken strömmade ur högtalarna… mysigt!
Vi hade t.o.m. köpt bingolotter ,men det gör jag aldrig om igen. För mycket mellantjafs som ingen orkade med. Självaste bingot spelades med en timmes mellanrum. Barnen hann ju surna ihop i mellan spelen.
Så som den lömska goda husmodern jag är bestämde jag mig för att ge familjen deras gemensamma julklapp. Jag begav mig ner i förrådet och hämtade upp klappen som var gömd bland kartonger och annat.
Paketet öppnades av Magnus eftersom det var det ändå paketet han skulle få. Ögonen var stora som golfbollar. : Åhhh älskling, ett *Xbox Kinect. Han såg ut som ett litet barn.
Genast skulle den inmonteras. Men vi insåg snabbt att vi hade det för trångt i vardagsrummet
För att det skulle fungera, så Magnus kom på den briljanta idén att vi skulle möblera om på självaste uppesittarkvällen. Det tog 2 timmar, barnen sprang med dammsugaren och var ansvariga för att julklapparna skulle hanteras varsamt.
Vi spelade och spelade ända in till natten. Alla somnade nöjda och glada och vaknade likaså klockan 07.00. Och då var det Julklappöppning, härligt att se tacksamma och glada barn under så lång tid under en och samma dag.
Sen bar det av till min bror, hans fru och deras 5 underbara barn för Julfirande. Allt flöt på bra med god förtäring och trevligt sällskap. Vi kom hem ganska skapligt på kvällen och xboxen åkte på och vi körde en femkamp.
Jag kan ju säga så här, att jag är bäst i familjen. Trots att jag var kissnödig slog jag Magnus i både diskus och hundra meter.
Sista grenen var hundra med häck, My och jag stod startklara. Jag hade funderat på att gå på vattenklosetten innan men jag knep. Det ska ju vara bra såhär efter barnafödande och allt.
Vi sprang, hoppade, skrattade, sprang, hoppade, skrattade och jag skulle ha kissat.
My skrattade så hon höll på att dö när hon såg mig springa iväg skrikandes mot muggen …
Den sista häcken blev en vallgrav…
Nu lider alla i familjen av träningsvärk, det är ju jättebra träning det här. Tvättbrädan kanske inte är så långt borta trots allt… på Magnus alltså. Själv har man ju tvättmaskin och så lär det nog förbli. Kanske ska önska mig en fettsugning i födelsedagspresent eller en påse inkontinensblöjor. Vet inte vad jag är i behov av mest….
*Xbox kinect
Att spela utan handkontroll innebär att du spelar med hela kroppen. Kinect registrerar dina rörelser. Så om du måste sparka ska du sparka. Om du måste hoppa ska du hoppa. Du vet redan hur man spelar. Allt du behöver göra nu är att resa dig upp ur soffan
Vi hade uppesittarkväll med alla barnen kvällen innan den stora dagen. Vi hade laddat upp med en massa gott, choklad, skumtomtar, glögg unt so vajter. Barnen klädde granen och julmusiken strömmade ur högtalarna… mysigt!
Vi hade t.o.m. köpt bingolotter ,men det gör jag aldrig om igen. För mycket mellantjafs som ingen orkade med. Självaste bingot spelades med en timmes mellanrum. Barnen hann ju surna ihop i mellan spelen.
Så som den lömska goda husmodern jag är bestämde jag mig för att ge familjen deras gemensamma julklapp. Jag begav mig ner i förrådet och hämtade upp klappen som var gömd bland kartonger och annat.
Paketet öppnades av Magnus eftersom det var det ändå paketet han skulle få. Ögonen var stora som golfbollar. : Åhhh älskling, ett *Xbox Kinect. Han såg ut som ett litet barn.
Genast skulle den inmonteras. Men vi insåg snabbt att vi hade det för trångt i vardagsrummet
För att det skulle fungera, så Magnus kom på den briljanta idén att vi skulle möblera om på självaste uppesittarkvällen. Det tog 2 timmar, barnen sprang med dammsugaren och var ansvariga för att julklapparna skulle hanteras varsamt.
Vi spelade och spelade ända in till natten. Alla somnade nöjda och glada och vaknade likaså klockan 07.00. Och då var det Julklappöppning, härligt att se tacksamma och glada barn under så lång tid under en och samma dag.
Sen bar det av till min bror, hans fru och deras 5 underbara barn för Julfirande. Allt flöt på bra med god förtäring och trevligt sällskap. Vi kom hem ganska skapligt på kvällen och xboxen åkte på och vi körde en femkamp.
Jag kan ju säga så här, att jag är bäst i familjen. Trots att jag var kissnödig slog jag Magnus i både diskus och hundra meter.
Sista grenen var hundra med häck, My och jag stod startklara. Jag hade funderat på att gå på vattenklosetten innan men jag knep. Det ska ju vara bra såhär efter barnafödande och allt.
Vi sprang, hoppade, skrattade, sprang, hoppade, skrattade och jag skulle ha kissat.
My skrattade så hon höll på att dö när hon såg mig springa iväg skrikandes mot muggen …
Den sista häcken blev en vallgrav…
Nu lider alla i familjen av träningsvärk, det är ju jättebra träning det här. Tvättbrädan kanske inte är så långt borta trots allt… på Magnus alltså. Själv har man ju tvättmaskin och så lär det nog förbli. Kanske ska önska mig en fettsugning i födelsedagspresent eller en påse inkontinensblöjor. Vet inte vad jag är i behov av mest….
*Xbox kinect
Att spela utan handkontroll innebär att du spelar med hela kroppen. Kinect registrerar dina rörelser. Så om du måste sparka ska du sparka. Om du måste hoppa ska du hoppa. Du vet redan hur man spelar. Allt du behöver göra nu är att resa dig upp ur soffan
Kommentarer
Skicka en kommentar