Fortsätt till huvudinnehåll

dan före dan före dan före dan före dopparedan

Idag insåg jag att Julafton infinner sig om 3½ dagar.

Helgen har dock passerat smärtfritt.
I lördagskväll var vi bortbjudna på middag till familjen O, och vilken middag det var sen då.
Ja, det var så gott! Blir hungrig bara jag tänker på det.
Efter middag och god dryckesvara började vi spela ”julklappsspelet”. Jag hade handlat en härlig tvål och Magnus och en kökspryl.
Spelet gick ut på att vinna paket, först inslagna och sen öppnar man paketen och då gäller det att vinna det man vill ha. Spelreglerna är för avancerade att skriva ner… Men kul var det.
Hur som helst så slutade det med att jag och Magnus kom hem med en piska och en Boratmankini. Försökte få Magnus att ställa upp på ett foto, men han vägrade, konstigt!
Så i Söndags var vi bjudna hem till H på adventsfika. Hon hade gjort det så mysigt och alla i ”tjejligan” var där. Kul! Det är inte så ofta vi ses alla samtidigt nu förtiden.
Ja, jag ska säga som det är. Visst åkte vi dit för att fika men…egentligen var det för att granska H nya kille T som hon har träffat ett tag nu, och tiden var inne för presentation.
Han fick helt klart MVG och ett stort A i ordning och uppförande. My tyckte dessutom att han var lik Erik i gruppen EMD.

Fina halsdukar har H hunnit göra till oss var och en i sin förälskelse. Jag vill minnas att jag var mer eller mindre handlingsförlamad när jag var nykär och gick runt med ett ständigt illamående. Men och andra sidan, så är det ungefär så jag mår nu också. Man kan alltså säga att det finns en likhet mellan att vara nykär och julstress… hm!

Dagen idag går i tvättmaskinens tecken… så nu har jag inte tid att skriva mer

På återseende


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Så var det dax

Ja, idag flyttade min chef ut, så vi är numera särbos. Vi skildes åt som vänner trots att att han drog ur kabeln ur min dator precis när jag satt med ett viktigt dokument som givetvis inte sparades. kommer du slå in näsbenet på mig nu? Undrade han. Nä, nu gör vi den här separationen så bra det bara går och håller god ton mot varandra, sa jag. Han svarade – Ja, du kan ju det här med separationer, det här är min första. Jag vet inte hur jag ska betee mig. Ta bara din kartong och gå, sa jag och la baksidan av handen mot min panna bara gå.... Men Frida, ska jag inte glömma något så jag måste komma tillbaka, en orsak för att komma hit igen? Jamen lämna den där fula plast orkidèen då om det känns bättre.. Han lyfte sin kartong i ett skratt och lunkade iväg. 30 minuter senare var han tillbaka för att hämta blomman och höra hur jag mådde.. haha.. Nu vidare till en helt annan sak...en liten mer allvarlig sak. I går tog jag mod till mig att p...

Dan före dan

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten. ...
Ja, då var man singel och enastående mamma igen. Många har undrar och ja, så är det. Ibland kan man komma till insikt med att man inte var ämnade för varandra. Att den man levt ihop med kanske inte riktigt var den man trodde i slutändan. Jag är glad att det visade sig nu och inte om 5 år. Och att bli huggen i ryggen det sista man blev gjorde beslutet lättare än någonsin. Det var som att en kringresande varieté som spelade hysterisk musik och den skäggiga damen sa i gäll röst - gick du på den där, Frida.. Och så skrattade de.. Jag gav dem det längsta fingret jag har på min hand och gick med rak rygg därifrån. Det som svider är dem två små barnen som jag lämnat efter mig. De är inte mina men i hjärtat är de det❤️❤️ Men jag mår bra, bättre än jag gjort på länge faktiskt. Jag och barnen har fått en härlig och fin trea på stan, men just nu bor vi hos syrran. Trångt men mysigt! Finns det hjärterum så finns det stjärterum som man brukar säga. Ser fram emot vår framtid tillsamman...