Fortsätt till huvudinnehåll

fort fort...

Nyårslöften är till för att brytas… say no moore

Igår fyllde Magnus år och det firades med glada hattar, trumpeter och fanfarer. Riktigt så gick det kanske inte till.
Magnus kom hem från arbajt nr 1 vid 15.30 tiden. Rev och slet upp sina paket, puss puss, sen var han borta igen. Vi andra bakade tårta sen var det en lång väntan tills Magnus kom hem från arbajt nr 2. Glufs glufs ner med tårtan vid 21 tiden. Ett rent och skärt hysterifirande alá Eriksson.
Men 37 år GAMMAL blev han ändå, trots ostrukturerat firande.

Idag har jag, My, Cassandra och Thilde varit på skridskobanan. Thilde och jag agerade åskådare medans My och Cassandra åkte likt prinsessor på isen. 10 min tog det tills My var skadad i handleden av alla drattanden. Hon gjorde dock några försök till men det gjorde för ont.
Så på 2 timmar hade vi lyckats ta bussen hemifrån, till skridskobanan, åka skridskor och sen hem igen. Hysteriutflykt alá Eriksson. Jag har dessutom drabbats av trötthetspsykos. Jag är helt slut. Vet inte vad det kan bero på men ett par rejäla vitaminer ska inhandlas vid tillfälle.
Ikväll blir det filmtajm med en massa mys i soffan…. alá Eriksson

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

❤️

Ibland blöder mitt hjärta lite extra för vissa barn som jag möter i mitt arbete. Jag arbetar ju främst med barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Ett arbete som jag verkligen brinner för. Oftast har det handlat om unga killar som jag får följa dagarna igenom årskurs efter årskurs. Jag jobbar hårt när det kommer till dessa ungdomar. Jag försöker förstå, förklara, skratta, gråta, vara arg, brottas, gömma mig för flygande inredning men framför allt så vänder  jag aldrig dessa barn ryggen. Jag kan bli kallad alla möjliga hemska glåpord men jag står där och tycker om dem så in i helvete ändå. Och jag Visar det! Jag vet att hen inte "menar" det.. Kanske i stundens hetta men mest  för att testa mig. Se om jag står kvar, Men Jag ger mig inte. Jag utväntar stormen och står där lika stadig som innan. Jag är konsekvent och tydlig med de regler jag satt upp för vårt samarbete och viker mig inte en tum. Jag är kärleksfull och omtänksam och kan ge belöningar som kanske inte är

Mutt-prutt

Sitter och tittar i min mobil och hittar ett blogginlägg som jag skrivit för en månad sen men glömt lägga in, eller så kändes det inte lämpligt att lägga in just då.. Men nu när jag läste det så skrattade jag gott och tycker att inlägget är värt att läsas! Jag och en kollega satt bakom ett rött hus, någonstans i Järna. Vi sitter och samtalar om livet. Jag uppmärksammar henne på att nu kommer det en fis. -åh nej, sa jag. Det blev en framåt-prutt. Min kollega tittade konstigt på mig, ni vet den där blicken som är helt tom men ändå full av förvåning. -ja ja, har du aldrig fått en sån, ljuger du! säger jag -vadå?, säger hon. -du vet , en sån där prutt som vandrar framåt och ibland fastnar. Så man måste gå som om man har en jättetight kjol på sig för att få bort den. Hon tittar fortfarande konstigt på mig. -Men lägg av för fan, säger jag! Ok, säger hon. Det kanske jag har, men jag har väl liksom aldrig döpt den! Haha! Oj, vad jag skrattade gott! Jag har fler namn för den där