Fortsätt till huvudinnehåll

dekig som satan!

Jag har i dagarna utvecklat den största herpesblåsan du kan tänka dig
. Den kom i tisdags, bara huxflux sådär på sekunden. När jag vaknade dagen där på såg det ut som att jag sprutat botox i hela överläppen, och inte på det där snygga och sexiga viset. Utan åt det där lite mer Whitetrachiga hållet. 
Det värker som fan! I nästan hela nian. Nu har jag dock smörjt och åter smörj med en mirakelsalva så det börjar väl bli bättre, hoppas jag.
Så den här veckan har jag bara gått runt och känt mig dekig på jobbet, var ju typ lite bakis i måndags också så det gjorde inte saken bättre. 

Hade en riktigt blöt helg.
 I fredags hade jag ett par arbetskamrater och tillika vänner hemma på middag och dryck. Å vi åt och drack å vi drack och åt och sen så gjorde vi så här..ZzzZZZZzz
Det blev en kväll i hokuspokus tecken. Jag spådde båda brudarna och återigen stämde det. Jag är nog en riktig hejjare på det där. Sen fick vi för oss i fyllan och villan att göra anden i glaset. Ja, det slutade med att jag styrde glaset och skrattade mig blå i ansiktet!

Under hela kvällen var ytterligare en kollega med, på distans, via messenger. Stackarn! Han är relativt ny på jobbet och blev nog helt förskräckt.. men vi skrattade gott tillsammans i kapprummet på måndagen. Så jag förväntar mig inte en uppsägning från honom!

På lördagen vaknade jag ganska illa tilltagen. Jag skulle bege mig till skärholmen för att lämna tillbaka de finaste skorna jag någonsin köpt. Dyra var de också men kvalituttan var det inge vidare med.
 Tydligen var det en specialedition och det fanns inga nya i min storlek. Beslöt mig för att lägga pengarna på något annat i stället. Jag fick syn på mig själv i en spegel, och den syn som slog emot mig.. herre gud!
In på Kick´s i rasande fart och med en uns av bakis-smellus.

-Kan jag hjälpa det med något, sa en helt slät och fin liten dam.
- ja, du ser ju själv, sa jag. Här krävs ett mirakel. Har du något som stramar åt, drar till och snyggar till.
Hon skrattade gott, gick mot en hylla med diverse krämer.
-Här har vi ett serum som drar åt huden en aning.
- vad qunto kostar den då, sa jag( korkat då jag redan räknat ut att hon är ifrån spanien)
-1378:-,men den är jättedryg
- Där går min gräns, sa jag. Har du inte bara en schysst dagkräm eller mask eller nåt då?

Slutade med att jag gick ifrån affären med diverse burkar och skit i en kasse. Har ihärdigt smörjt och kletat men vad fan.. inte en positiv förändring så långt ögat når. Så det fick bli en gedigen sminkning till kvällen..

Roligt hade vi iallfall. Halv 4 kom jag i säng med en bit kebeb i munnen.
Vaknade dagen därpå och det var väl inte riktigt lika roligt!

Ja, hur som helst var helgen väldigt rolig. Fick mig en liten prövning i lördags som jag klarade av bra. Det högg till i hjärtat i lördags men mitt hjärta är nog van med det nu för tiden så det var bara att gå vidare… igen.
Det som inte dödar, härdar, brukar man väl säga. Och om jag inte är härdad vid det här laget så vet jag inte…







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

❤️

Ibland blöder mitt hjärta lite extra för vissa barn som jag möter i mitt arbete. Jag arbetar ju främst med barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Ett arbete som jag verkligen brinner för. Oftast har det handlat om unga killar som jag får följa dagarna igenom årskurs efter årskurs. Jag jobbar hårt när det kommer till dessa ungdomar. Jag försöker förstå, förklara, skratta, gråta, vara arg, brottas, gömma mig för flygande inredning men framför allt så vänder  jag aldrig dessa barn ryggen. Jag kan bli kallad alla möjliga hemska glåpord men jag står där och tycker om dem så in i helvete ändå. Och jag Visar det! Jag vet att hen inte "menar" det.. Kanske i stundens hetta men mest  för att testa mig. Se om jag står kvar, Men Jag ger mig inte. Jag utväntar stormen och står där lika stadig som innan. Jag är konsekvent och tydlig med de regler jag satt upp för vårt samarbete och viker mig inte en tum. Jag är kärleksfull och omtänksam och kan ge belöningar som kanske inte är

Mutt-prutt

Sitter och tittar i min mobil och hittar ett blogginlägg som jag skrivit för en månad sen men glömt lägga in, eller så kändes det inte lämpligt att lägga in just då.. Men nu när jag läste det så skrattade jag gott och tycker att inlägget är värt att läsas! Jag och en kollega satt bakom ett rött hus, någonstans i Järna. Vi sitter och samtalar om livet. Jag uppmärksammar henne på att nu kommer det en fis. -åh nej, sa jag. Det blev en framåt-prutt. Min kollega tittade konstigt på mig, ni vet den där blicken som är helt tom men ändå full av förvåning. -ja ja, har du aldrig fått en sån, ljuger du! säger jag -vadå?, säger hon. -du vet , en sån där prutt som vandrar framåt och ibland fastnar. Så man måste gå som om man har en jättetight kjol på sig för att få bort den. Hon tittar fortfarande konstigt på mig. -Men lägg av för fan, säger jag! Ok, säger hon. Det kanske jag har, men jag har väl liksom aldrig döpt den! Haha! Oj, vad jag skrattade gott! Jag har fler namn för den där