Jaha, hur blev det nu då med turen som skulle vända? Va? Va? Kan väl erkänna att jag kände det på mig efter att jag körde in i den där stenen 40 minuter in på det nya året.. Jag liksom anade det på något vis...
Nyårsdagen började med
- leta bankomatkort.. Jag var näst intill hysterisk, det fanns bara inte! Jag letade överallt men det var bara att spärra skiten och beställa ett nytt!
Dagen efter det började med
- leta mobiltelefon.. Då kan jag säga att utbrottet var nära.. Jag letade överallt, tom i soppåsen.. 2 gånger... Med kaffesump och annat smaskigt på händerna var jag Nära till gråt, trodde jag blivit galen. Kyl, frys, tvättkorg, sängar,krukor, väskor, jackor, skor, dusch, i toaletten.. Letade precis överallt.. Utom i kryddhyllan där den givetvis låg. Hur den hamnat där är fortfarande ett mysterium...
Så var det dags att åka till jobbet, första dagen efter sjukskrivning och julledighet. Glatt hoppade thilde och jag in i bilen och hann åka 500 m och då, mina vänner, började motorlampan lysa och en doft av bränt spred sig i kupén. Ringde då hysterisk till min vän som jobbar på en närliggande verkstad. Eftersom jag trodde att vi vilken sekund som helst skulle sprängas i tusen bitar hade vi telefonkontakt ända fram till verkstaden, jag, med gråten i halsen. Väl framme åtgärdas felet snabbt och jag och thilde kunde fortsätta vår färd, mot dagis och jobb. Lite smått stressad men ändå på väg!
Stirrar på motorlampan hela vägen till jobbet och inbillar mig att jag tycker att det luktar konstigt.. Men som jag sa, jag inbillar mig bara..
Stressad hoppar jag ur bilen med väskor och annat krafs och så... PANG! Ipaden, jobbets iPad, åker med skärmen mot asfalten och hela skärmen spricker. Tackarrrrr! Jag har ju ett sånt där jättebra skydd så det ska vara näst intill omöjligt att det händer.. Men den här gången blev det som när man tappar en macka på golvet... Smöret neråt!
Stegar in till min chef och sätter mig så där lite vid sidan av honom så jag slipper se honom i ögonen
-ja, du vet ju att jag haft lite otur senaste tiden
- mmmm, svarar han.
Sen pratar jag, snabbt och stressat om bilen som gick sönder på morgonen och sen drar jag fram Ipaden och öppnar locket och säger -hoppsan!
- men va fan Frida, vad har du gjort i ditt tidigare liv, snacka om dålig karma!
- säg inte så där! Vad fan ska man göra åt det då? Säger jag...
Min chef skrattar gott och ber mig lämna in den till vår IT-gubbe, stig!
Jag får syn på Stig en stund senare och skriker efter honom
-Stig, meine fräuelin!!!!! Och sen skrattar jag högt och ljudligt, men det gör inte Stig han säger lite generat..- nä, det går väl inte...då skrattar jag ännu mer..
Jag visar honom paddan och han ser bekymrad ut och frågar om jag backade över den med bilen?
- det kunde jag ha gjort, men det gjorde jag faktiskt inte.
Ja, så jag vet inte riktigt vad jag ska säga "so far" om 2014....jameeennaaaa det
Är ju bara den 8,e än så länge...
Mitt 37,e år är på intågande och hur det känns vet jag inte... Hoppas att brevlådan är överöst med presenter och grattiskort när jag kommer hem. Ja, jag vet, men jag är ju barnsligt förtjust i presenter... Aj just löv it!!!! Tomas har hållt på och tissla och tasslat nu ett tag och det gör mig galen att jag inte listat ut det. Jag Har frågat tusen gånger vilken bokstav det börjar på men han har vägrat att svara och blivit på gränsen till irriterad över min nyfikenhet. Och till slut mina vänner fick jag bokstaven T
- tranplantation?
- tuttar?
- tröja
- tatuering
- trisslot
- tandskydd
- tennislektioner
- tuggummi
- trosor
- tarmsköljning
Nä, jag vet faktiskt inte.. Men det sista på listan skulle nog behövas.. Haha!
Nyårsdagen började med
- leta bankomatkort.. Jag var näst intill hysterisk, det fanns bara inte! Jag letade överallt men det var bara att spärra skiten och beställa ett nytt!
Dagen efter det började med
- leta mobiltelefon.. Då kan jag säga att utbrottet var nära.. Jag letade överallt, tom i soppåsen.. 2 gånger... Med kaffesump och annat smaskigt på händerna var jag Nära till gråt, trodde jag blivit galen. Kyl, frys, tvättkorg, sängar,krukor, väskor, jackor, skor, dusch, i toaletten.. Letade precis överallt.. Utom i kryddhyllan där den givetvis låg. Hur den hamnat där är fortfarande ett mysterium...
Så var det dags att åka till jobbet, första dagen efter sjukskrivning och julledighet. Glatt hoppade thilde och jag in i bilen och hann åka 500 m och då, mina vänner, började motorlampan lysa och en doft av bränt spred sig i kupén. Ringde då hysterisk till min vän som jobbar på en närliggande verkstad. Eftersom jag trodde att vi vilken sekund som helst skulle sprängas i tusen bitar hade vi telefonkontakt ända fram till verkstaden, jag, med gråten i halsen. Väl framme åtgärdas felet snabbt och jag och thilde kunde fortsätta vår färd, mot dagis och jobb. Lite smått stressad men ändå på väg!
Stirrar på motorlampan hela vägen till jobbet och inbillar mig att jag tycker att det luktar konstigt.. Men som jag sa, jag inbillar mig bara..
Stressad hoppar jag ur bilen med väskor och annat krafs och så... PANG! Ipaden, jobbets iPad, åker med skärmen mot asfalten och hela skärmen spricker. Tackarrrrr! Jag har ju ett sånt där jättebra skydd så det ska vara näst intill omöjligt att det händer.. Men den här gången blev det som när man tappar en macka på golvet... Smöret neråt!
Stegar in till min chef och sätter mig så där lite vid sidan av honom så jag slipper se honom i ögonen
-ja, du vet ju att jag haft lite otur senaste tiden
- mmmm, svarar han.
Sen pratar jag, snabbt och stressat om bilen som gick sönder på morgonen och sen drar jag fram Ipaden och öppnar locket och säger -hoppsan!
- men va fan Frida, vad har du gjort i ditt tidigare liv, snacka om dålig karma!
- säg inte så där! Vad fan ska man göra åt det då? Säger jag...
Min chef skrattar gott och ber mig lämna in den till vår IT-gubbe, stig!
Jag får syn på Stig en stund senare och skriker efter honom
-Stig, meine fräuelin!!!!! Och sen skrattar jag högt och ljudligt, men det gör inte Stig han säger lite generat..- nä, det går väl inte...då skrattar jag ännu mer..
Jag visar honom paddan och han ser bekymrad ut och frågar om jag backade över den med bilen?
- det kunde jag ha gjort, men det gjorde jag faktiskt inte.
Ja, så jag vet inte riktigt vad jag ska säga "so far" om 2014....jameeennaaaa det
Är ju bara den 8,e än så länge...
Mitt 37,e år är på intågande och hur det känns vet jag inte... Hoppas att brevlådan är överöst med presenter och grattiskort när jag kommer hem. Ja, jag vet, men jag är ju barnsligt förtjust i presenter... Aj just löv it!!!! Tomas har hållt på och tissla och tasslat nu ett tag och det gör mig galen att jag inte listat ut det. Jag Har frågat tusen gånger vilken bokstav det börjar på men han har vägrat att svara och blivit på gränsen till irriterad över min nyfikenhet. Och till slut mina vänner fick jag bokstaven T
- tranplantation?
- tuttar?
- tröja
- tatuering
- trisslot
- tandskydd
- tennislektioner
- tuggummi
- trosor
- tarmsköljning
Nä, jag vet faktiskt inte.. Men det sista på listan skulle nog behövas.. Haha!
Äh välj nu att fokusera på det bra ;) Och som vanligt, tur att du kan skratta åt eländet!
SvaraRaderaJag tror T som i Tomas, kanske ett löfte i form av en ring
BigL
Ja, det är väl tur att man kan skratta åt eländet:) T som i Tomas kan nog stämma men inte i form av en ring. Snarare i rött snöre..;)
SvaraRadera