Fortsätt till huvudinnehåll

Al-Qaida

Ni som har läst min blogg vet att jag varit hos läkaren tidigare med mitt hjärta. Annars går det att läsa igen HÄR

Det har varken blivit bättre eller sämre sen jag var där sist. Men för en vecka sen, lite drygt, vaknade jag med skenande hjärta, illamående och kände mig yr. Eller rättare sagt, världen gick i slowmotion. Jag ringde återigen sjukvårdupplysningen och dem frågade om dem skulle skicka en transport. -Nä, svarade jag och skrattade. Jag kan ta mig in för egen maskin. 30 minuter senare satt jag på akuten med EKG och 3 dl blod mindre i kroppen. Men inget fel hittades förutom att mitt blodpump slår dubbelslag, tydligen helt riskfritt. Men förbannat obehagligt. Men För säkerhetens skull skulle jag bära en 24 timmars EKG på mig.

Ja, jag säger då de… hahaha… jag såg ju inte riktigt klok ut. Kan ju bara säga det att hade jag skrikit ”allah akbar” på offentlig plats hade jag blivit skjuten.

Senare Samma dag färdades familjen till en boutique där dem har allt smått och gott. My hittade en sköldpaddagossedjur som vägde 20 kilo och var svindyr. Den skulle hon ovillkorligen ha. Det var ju Sköldis(ett annat gossedjur som hon har) mamma. Hon grät krokodiltårar och vägrade lämna affären. Som alla föräldrar gör hotade vi med att åka utan henne, men det hjälpte inte. Jag gav förslaget att jag kunde gå in och skrika ”allah akbar” så skulle hon nog få den och allt annat hon ville ha. 3 sekunder senare satt vi i bilen. Så det var väl någon mening med det också..hahaha

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Så var det dax

Ja, idag flyttade min chef ut, så vi är numera särbos. Vi skildes åt som vänner trots att att han drog ur kabeln ur min dator precis när jag satt med ett viktigt dokument som givetvis inte sparades. kommer du slå in näsbenet på mig nu? Undrade han. Nä, nu gör vi den här separationen så bra det bara går och håller god ton mot varandra, sa jag. Han svarade – Ja, du kan ju det här med separationer, det här är min första. Jag vet inte hur jag ska betee mig. Ta bara din kartong och gå, sa jag och la baksidan av handen mot min panna bara gå.... Men Frida, ska jag inte glömma något så jag måste komma tillbaka, en orsak för att komma hit igen? Jamen lämna den där fula plast orkidèen då om det känns bättre.. Han lyfte sin kartong i ett skratt och lunkade iväg. 30 minuter senare var han tillbaka för att hämta blomman och höra hur jag mådde.. haha.. Nu vidare till en helt annan sak...en liten mer allvarlig sak. I går tog jag mod till mig att p...

Dan före dan

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten. ...
Ja, då var man singel och enastående mamma igen. Många har undrar och ja, så är det. Ibland kan man komma till insikt med att man inte var ämnade för varandra. Att den man levt ihop med kanske inte riktigt var den man trodde i slutändan. Jag är glad att det visade sig nu och inte om 5 år. Och att bli huggen i ryggen det sista man blev gjorde beslutet lättare än någonsin. Det var som att en kringresande varieté som spelade hysterisk musik och den skäggiga damen sa i gäll röst - gick du på den där, Frida.. Och så skrattade de.. Jag gav dem det längsta fingret jag har på min hand och gick med rak rygg därifrån. Det som svider är dem två små barnen som jag lämnat efter mig. De är inte mina men i hjärtat är de det❤️❤️ Men jag mår bra, bättre än jag gjort på länge faktiskt. Jag och barnen har fått en härlig och fin trea på stan, men just nu bor vi hos syrran. Trångt men mysigt! Finns det hjärterum så finns det stjärterum som man brukar säga. Ser fram emot vår framtid tillsamman...