Om ni bara visste hur hysteriskt mitt liv är just nu och har
varit en tid så skulle ni förstå varför jag inte bloggat…
Orkar inte och tänker inte dela med av mig av allt, men ett
litet urval ska skrivas i denna stund.
Som de flesta redan vet så har jag vunnit en
affärsidétävling. Och jag jobbar nu för fullt med att utveckla min idé för att
kunna luta mig tillbaka på ålderns höst i en gungstol i ett vackert och varmt
land med en Sangria i handen.
Nästa vecka väntar en reklaminspelning för min produkt. Ska
bli skoj. Mitt manus som jag skrivit fick jag dock kasta i soporna. Jag hade ju
inte tänkt medverka i den själv men det var tydligen ett måste. Så imorgon
kväll blir manusskrivning som ska vara inskickat senast måndag kväll…
Sa till min ”mentor” att jag inte är en person som går runt
i en svart mus-i-kant-kjol och klackskor. Jag gestikulerar inte fagert med
armar och har långa vackra fingrar. Jag plattar inte heller håret och slänger
det fram och tillbaka på ett naturligt sätt. Jag pratar alldeles för fort och
har lätt för att sluta andas i stressade situationer. Men mina ursäkter hjälpte
inte, så på torsdag står jag på svensk filmindustri med en kamera i fejset ..
ja ja, jag ska göra så gott jag kan!
Vi har ju varit i bilköpartagen den senaste veckan. Hin håle
vilken tråkig aktivitet. Det var kul till en början. Men när man måste åka iväg
sent på kvällen (för att Magnus hittat en bil JUST DÅ) med ungar i pyjamas och
gummistövlar till ett litet ghetto i Skarpnäck.. nä fy! Thilde bestämde sig för
att tömma tarmen med odören ”död” som jag var tvungen att byta i bilen.. ja,
precis, i bilen…
My blev i samma stund i akut behov av en toalett, vi sprang
runt som yra höns på ghettogårdarna med folk som sköt raketer och grillade och
allt möjligt. Vi fick syn på en sån där gårdstvättstuga där det stod en dam och
vek kläder. Jag tryckte in näsan i fönsterspringan och frågade om det fanns en
toalett.
-
no svensk, sa hon
-
ehhh, toilet, sa jag
My sprang runt runt och thilde skrek i högan sky för att hon
inte fick gunga runt medans raketerna ven kring våra huvuden.
-
No, habla espanjoll, svarade hon.
Och då säger jag – Kissi kissi!
Men va fan.. kissi kissi, det betyder väl typ ingenting på
inget språk i hela världen….
Ja, stackars kvinna, hon ryckte bara på sina spanska axlar
och vände ryggen mot mig.
My kastade sig in i en buske mitt i ghettot och kissade helt
enkelt.
-
Vi ska ju ändå aldrig åka hit mer,
tröstade jag henne med.
Under tiden hade Magnus provkört en varm och fin Volvo i
godan ro. Men med tanke på hur säljaren och hans kumpaner såg ut så ska vi vara
glada att Magnus fick en ståplats i Årstaviken.
Åh, vad kul att du börjat blogga igen! Hoppas att du fortsätter för det finns inte så många (rättelse, inga som jag hittat) av din kaliber!
SvaraRadera// Ingela
tack, kul att du följer den. Tittade in på din igår. Trevlig läsning:) Frida
SvaraRadera