Fortsätt till huvudinnehåll

Pinsamt!

Men vad är det som händer??

Hur pinsamma är ni, ni i Glasberga. 
Har du någonsin mött en människa med autism eller Downs syndrom eller annan funktionsnedsättning?

Ta dig i sånt fall tid till det innan du dömer och gör dig pinsam i media.

En person med funktionsnedsättning, vilken det än må vara, kan lära dig så många saker och göra att du känner dig liten och korkad i jämförelse. En person med funktionsnedsättning kan ge dig ett nytt perspektiv på livet, ge dig så mycket positiva aspekter och tankar. Lära dig hur du ska tänka glada tankar istället försatt gå runt och vara trångsynt och fördomsfull.  
En person med funktionsnedsättning kan hjälpa dig med många saker du inte kan, förstår eller orkar.
En person med funktionsnedsättning kan visa att han/hon tycker om dig var som helst, hur som helst,  vem du än är, vad du än gör.
En person med funktionsnedsättning är inte farlig för dig, inte för någon.

En person med funktionsnedsättning är precis som du och jag.
Vi är olika, vi tänker olika, vi gillar olika, vi gör saker olika, vi går olika, vi skrattar olika, vi äter olika... Men vi är lika, lila mycket värda och vi är människor.

Så ring gärna mig, ni som har något att ett LSS-boendet ska byggas och ta en extra titt på vad det är för människor ni har som grannar redan nu istället! Säkert inte den perfekta grannen.. Eller?


Läs här http://www.aftonbladet.se/incoming/article17227415.ab



Frida Eriksson 
0704070321


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

❤️

Ibland blöder mitt hjärta lite extra för vissa barn som jag möter i mitt arbete. Jag arbetar ju främst med barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Ett arbete som jag verkligen brinner för. Oftast har det handlat om unga killar som jag får följa dagarna igenom årskurs efter årskurs. Jag jobbar hårt när det kommer till dessa ungdomar. Jag försöker förstå, förklara, skratta, gråta, vara arg, brottas, gömma mig för flygande inredning men framför allt så vänder  jag aldrig dessa barn ryggen. Jag kan bli kallad alla möjliga hemska glåpord men jag står där och tycker om dem så in i helvete ändå. Och jag Visar det! Jag vet att hen inte "menar" det.. Kanske i stundens hetta men mest  för att testa mig. Se om jag står kvar, Men Jag ger mig inte. Jag utväntar stormen och står där lika stadig som innan. Jag är konsekvent och tydlig med de regler jag satt upp för vårt samarbete och viker mig inte en tum. Jag är kärleksfull och omtänksam och kan ge belöningar som kanske inte är

Mutt-prutt

Sitter och tittar i min mobil och hittar ett blogginlägg som jag skrivit för en månad sen men glömt lägga in, eller så kändes det inte lämpligt att lägga in just då.. Men nu när jag läste det så skrattade jag gott och tycker att inlägget är värt att läsas! Jag och en kollega satt bakom ett rött hus, någonstans i Järna. Vi sitter och samtalar om livet. Jag uppmärksammar henne på att nu kommer det en fis. -åh nej, sa jag. Det blev en framåt-prutt. Min kollega tittade konstigt på mig, ni vet den där blicken som är helt tom men ändå full av förvåning. -ja ja, har du aldrig fått en sån, ljuger du! säger jag -vadå?, säger hon. -du vet , en sån där prutt som vandrar framåt och ibland fastnar. Så man måste gå som om man har en jättetight kjol på sig för att få bort den. Hon tittar fortfarande konstigt på mig. -Men lägg av för fan, säger jag! Ok, säger hon. Det kanske jag har, men jag har väl liksom aldrig döpt den! Haha! Oj, vad jag skrattade gott! Jag har fler namn för den där