Fortsätt till huvudinnehåll

Kom igen då, kom igen då för i helvete!



Då har jag "oxå" fått ett litet brev från Södertälje sjukhus..
-vi har sett förändringar i dina.... Bla bla.. Osv...
Men vad fan!!!
Orkar inte ens reagera, orkar inte ens bry mig, orkar inte ens tänka!

Vem fan är det som sitter och styr mitt liv.. Gud? Ödet?reinkarnation,karma?Eller är jag med i någon jävla tv-serie? Som filmen "true man show " Vem det än är, vad det än är så kan du, den, det dra åt helvete!!! På riktigt!
Gud, vad får du ut av att straffa mig, mina nära, mina kära... Min familj...
Ödet? Vad kan ödet vilja visa med detta, att jag valt fel stigar, vägar hela mitt liv och alla mina stiga slöts ihop till detta?
Reinkarnation, karma? Vad har jag gjort fel i mina tidigare liv eller rättare tagit med i mitt kött från livet som jag levt tidigare.. Har jag mördat någon, torterat barn, stenat oskyldiga människor.
"True man show" ?kom igen nu regissörhelvete, svälj huvudet och byt kropp och skaffa dig ett riktigt jobb... Sluta ta mitt liv som ett skämt! Jag sätter mig i den där jävla segelbåten och seglar mot kulissen och hoppas på att fören fastnar i en pappersduk  och att jag kan komma ut i det verkliga livet!

Säg vad jag GJORT fel, säg vad jag GÖR fel så ska jag ge dig svar på tal! Tro inte att "du" kommer att vinna, tro inte att "du" kommer att knäcka mig.. Jag tänker visa "dig" att jag är starkare än "du"...

Så nu jävlar, ge mig allt du har och jag ska besegra "dig"
Jag är starkare och bättre än du någonsin kommer att bli. Stampa, spotta och hoppa på mig men du kommer ändå inte att ta mig!!  För nu jävlar har jag bestämt mig.. Jag förtjänar bättre.. Än det du tänkt!

Jävla idiot!








Skickat från min iPhone

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

❤️

Ibland blöder mitt hjärta lite extra för vissa barn som jag möter i mitt arbete. Jag arbetar ju främst med barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Ett arbete som jag verkligen brinner för. Oftast har det handlat om unga killar som jag får följa dagarna igenom årskurs efter årskurs. Jag jobbar hårt när det kommer till dessa ungdomar. Jag försöker förstå, förklara, skratta, gråta, vara arg, brottas, gömma mig för flygande inredning men framför allt så vänder  jag aldrig dessa barn ryggen. Jag kan bli kallad alla möjliga hemska glåpord men jag står där och tycker om dem så in i helvete ändå. Och jag Visar det! Jag vet att hen inte "menar" det.. Kanske i stundens hetta men mest  för att testa mig. Se om jag står kvar, Men Jag ger mig inte. Jag utväntar stormen och står där lika stadig som innan. Jag är konsekvent och tydlig med de regler jag satt upp för vårt samarbete och viker mig inte en tum. Jag är kärleksfull och omtänksam och kan ge belöningar som kanske inte är

Mutt-prutt

Sitter och tittar i min mobil och hittar ett blogginlägg som jag skrivit för en månad sen men glömt lägga in, eller så kändes det inte lämpligt att lägga in just då.. Men nu när jag läste det så skrattade jag gott och tycker att inlägget är värt att läsas! Jag och en kollega satt bakom ett rött hus, någonstans i Järna. Vi sitter och samtalar om livet. Jag uppmärksammar henne på att nu kommer det en fis. -åh nej, sa jag. Det blev en framåt-prutt. Min kollega tittade konstigt på mig, ni vet den där blicken som är helt tom men ändå full av förvåning. -ja ja, har du aldrig fått en sån, ljuger du! säger jag -vadå?, säger hon. -du vet , en sån där prutt som vandrar framåt och ibland fastnar. Så man måste gå som om man har en jättetight kjol på sig för att få bort den. Hon tittar fortfarande konstigt på mig. -Men lägg av för fan, säger jag! Ok, säger hon. Det kanske jag har, men jag har väl liksom aldrig döpt den! Haha! Oj, vad jag skrattade gott! Jag har fler namn för den där