Fortsätt till huvudinnehåll

Balt-baltazar

Jaha, somnade med Thilde kl 19.00 och vaknade vid 20.00 så nu känns det som om jag aldrig kommer att somna.
Så då får det bli ett blogginlägg om helgen!

I helgen har jag och Thilde varit bosatta hemma hos Tomas, där hans två barn också har befunnit sig. 
Fredagen flöt på bra med handling och grillning på schemat. Gott och mysigt var det.
Lördagsmorgon vaknade Thilde och Leo, som förövrigt är 4 år vid 7 tiden. När barn i den åldern vaknar så är det inte morgonmys en timme i sängen som gäller precis, utan det är full fart från det att ögonlocken lämnat underdelen av ögat. Så då var det bara vakna och se glad ut... Tomas har en mer trögstartad motor på morgonen och försökte ligga kvar med stängda ögon en stund till. Men det är lättare sagt än gjort i en 2,a med 2 hysteriska dvärgar och en umgåssugen flickvän.

Efter en del hysteriska utbrott och en massa kaffe satt vi i bilen i gott mod på väg till stranden. 
Parkera, ut med alla ungar, påsar, flytvästar,mat, solstolar, solhattar och i samlad trupp begav vi oss mot STRANDEN!
2 minuter efter långsam vandring i skog och mark får Thilde ett raseriutbrott och bestämmer sig för att inte gå en meter till....

Här tänkte jag att jag ska göra ett inlägg om hur Tomas fungerar i trängda och jobbiga situationer. Balt- baltazar. Ni som varit uppväxta med det barnprogrammet vet att baltazar vankar av och ann och ser en aning sammanbiten ut. Den enda skillnaden med Tomas  är att han börjar gå i cirklar. 
Han slutar prata, stoppar händerna i byxfickorna med undantaget att ta upp snusdosan och skaka den lite nervöst ibland.

Ja, och där stod vi nu. Jag, försökte till en början vara pedagogisk och metodisk men det slutade med att jag bar Thilde under armen ända fram till den tilltänkta "landningen"
Storm, ni hör vad jag säger, STORM var det vi möttes av. Det blåste något så infernalisk. Tomas fällde demonstrativt upp sin solstol och där satt han, fullt påklädd och stirrade med tom blick ut över vattnet. Ciza, (Tomas dotter)och Leo hoppade glatt ut i vattnet och Thilde stod vid mina kalla ben skrek och jag rotade i påsarna efter KAFFET!
Var vi där i 10 min så överdriver jag. Ihop med stolar, påsar, ungar och solhattar och tillbaka samma väg mot bilen. Tomas upprepade sig själv med orden
- det är ju helt sjukt det här.
In i bilen och iväg...

till nästa badplats....

Ut med stolar, påsar, ungar, flytvästar och solhattar och platsen vi hamnade på var vindstilla och solig.
Glada barn hoppade ut i vattnet och jag och Tomas drog en lättandes suck och lutade oss tillbaka i stolarna
- jag är hungrig, hördes en röst..
Så upp, fram med mat, frukt och dricka.. Spilla, äta, spilla, torka, på med solhattar, skära, dricka och sen ner med allt igen..
Såååå....
Solstolen och en pust...
-jag är bajsnödig!

Ja, ni kanske kan få en liten bild av hur det kunde se ut... Men från kaoset uppstod sedan totalt lugn. Vi hade det jättemysig, det var varmt, barnen var glada, Tomas var glad,jag var glad och vi skrattade gott åt det som hänt. 
Som vi alltid gör, jag och Tomas.. Vi skrattar så mycket tillsammans, åt oss själva och åt andra...

Sen var det samma procedur för att ta oss hem men då gick det lättare att bära på ngt konstigt sätt.

Väl hemma så gick Thilde och Leo och lånade grannens studsmatta i bara underkläder  medans vi brassade middag. Tomas gick för att leta efter dem när det var klart!
Thilde hade då bajsat i brallan så Tomas möttes av en Leo som gick och höll för näsan och Thilde med en ganska rejäl utbuktning i brallan men hon verkade dock helt oberörd.. Eftersom hon tydligen hade studsat helt obehindrat på studsmattan, på rumpan med kackadoo i brallan. Hur jag kan veta att hon studsat på rumpan.. Jo.. Korven var i formen av en toblerone. 
Vi skrattade jag och Tomas om hur grannarna börjar uppfatta oss där på gården... 
Leo pratade med Thilde om vikten att bajsa på toaletten och Thilde nickade instämmande.. För att sen,  några timmar senare göra exakt samma sak.. Igen!

Det var bara lördag det... Idag var också en hektisk dag men jag låter den vara oskriven...
Tomas och jag har iallafall bestämt oss för att vi ska börja videoblogga... Skoj! 


Tomas,
Jag älskar dig inte bara för vad du är
men för vad jag är när jag är med dig.










Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Så var det dax

Ja, idag flyttade min chef ut, så vi är numera särbos. Vi skildes åt som vänner trots att att han drog ur kabeln ur min dator precis när jag satt med ett viktigt dokument som givetvis inte sparades. kommer du slå in näsbenet på mig nu? Undrade han. Nä, nu gör vi den här separationen så bra det bara går och håller god ton mot varandra, sa jag. Han svarade – Ja, du kan ju det här med separationer, det här är min första. Jag vet inte hur jag ska betee mig. Ta bara din kartong och gå, sa jag och la baksidan av handen mot min panna bara gå.... Men Frida, ska jag inte glömma något så jag måste komma tillbaka, en orsak för att komma hit igen? Jamen lämna den där fula plast orkidèen då om det känns bättre.. Han lyfte sin kartong i ett skratt och lunkade iväg. 30 minuter senare var han tillbaka för att hämta blomman och höra hur jag mådde.. haha.. Nu vidare till en helt annan sak...en liten mer allvarlig sak. I går tog jag mod till mig att p...

Dan före dan

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten. ...
Ja, då var man singel och enastående mamma igen. Många har undrar och ja, så är det. Ibland kan man komma till insikt med att man inte var ämnade för varandra. Att den man levt ihop med kanske inte riktigt var den man trodde i slutändan. Jag är glad att det visade sig nu och inte om 5 år. Och att bli huggen i ryggen det sista man blev gjorde beslutet lättare än någonsin. Det var som att en kringresande varieté som spelade hysterisk musik och den skäggiga damen sa i gäll röst - gick du på den där, Frida.. Och så skrattade de.. Jag gav dem det längsta fingret jag har på min hand och gick med rak rygg därifrån. Det som svider är dem två små barnen som jag lämnat efter mig. De är inte mina men i hjärtat är de det❤️❤️ Men jag mår bra, bättre än jag gjort på länge faktiskt. Jag och barnen har fått en härlig och fin trea på stan, men just nu bor vi hos syrran. Trångt men mysigt! Finns det hjärterum så finns det stjärterum som man brukar säga. Ser fram emot vår framtid tillsamman...