Fortsätt till huvudinnehåll

6 juni

På torsdag, på Sveriges nationaldag, är det exakt 13 år sedan jag tog mitt körkort. Kl 14 för att vara exakt!

Då stod jag vid övningskörningsbilen och gjorde en yttre besiktning genom att sparka lite på däcken. Uppkörningsläraren hade en stor vit mustasch  som han hade snurrat mellan fingrarna i ändarna så mustaschen stod rakt ut på båda sidor...

Jag började min övningskörning med Niklas (Mys pappa) jag körde då vår passat som vi hade, utan servo. Niklas var en utmärkt lärare och jag lärde mig det mesta av honom.

Efter ett par månader började jag på trafikskola och fick en lärare vid namn Östen. Till en början gillade jag honom inte alls. Han var sur och sträng. 
Men tänk vad roligt vi hade dem månaderna som följde. Han skrattade gott åt mina tokigheter och vi pratade mycket om livet! Vi åkte långa sträckor och stannade och rökte på vackra ställen ( vilket säkert inte var tillåtet) samtalsämnerna tog aldrig slut. 
Nu senare i livet korsades våra vägar och det var härligt att få se honom igen. Tyvärr gick Östen bort för en tid sedan. Tänker på honom ibland och våra samtal. Hoppas du har det bra där du är Östen<3

Hur som helst så stod vi där, Östen, jag och mannen med mustaschen. Jag var inte så insatt med hur en yttre besiktning gick till så Östen pekade bakom ryggen och viskade hur jag skulle göra. Jag ville så gärna att Östen skulle vara med mig på uppkörningen men han trodde att jag skulle bli nervös. Så han kramade mig och önskade mig lycka till och väntade troget på att jag skulle komma tillbaka.

Uppkörningen minns jag knappt men väl tillbaka på parkeringen plockade mannen med mustaschen bland sina papper och utbrister
- grattis, det där gick ju bra!
Jag blev så glad så jag kastade mig över mannen med mustaschen.. Men det var bara det att jag hade bältet på mig så det tog stopp vid växelspaken... Östen stod utanför och såg händelsen.. Jag skrattade och hoppade ur bilen och kramade om Östen och grät. Östen var rörd och väldigt glad för min skull och skrattade åt bilbältesincidenten.

Östen gav tipset att jag helst skulle låta bli att köra bil denna dag, men det var klart att jag och Lotta begav oss ut bland rondeller och annat farligt.. Vi bara skrek och skrattade och vi insåg ganska snabbt att Östen hade rätt! Vi var en stor fara för allmänheten den 6 juni 2000.

Nä, nu måste jag sluta, My har precis borstat tänderna med tvål.. Pumpade ut tvål i sin förvirring på tandborsten...
Påminner mig om när jag tvättade bort mascaran med Denivit.. Det sved som satan!



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Så var det dax

Ja, idag flyttade min chef ut, så vi är numera särbos. Vi skildes åt som vänner trots att att han drog ur kabeln ur min dator precis när jag satt med ett viktigt dokument som givetvis inte sparades. kommer du slå in näsbenet på mig nu? Undrade han. Nä, nu gör vi den här separationen så bra det bara går och håller god ton mot varandra, sa jag. Han svarade – Ja, du kan ju det här med separationer, det här är min första. Jag vet inte hur jag ska betee mig. Ta bara din kartong och gå, sa jag och la baksidan av handen mot min panna bara gå.... Men Frida, ska jag inte glömma något så jag måste komma tillbaka, en orsak för att komma hit igen? Jamen lämna den där fula plast orkidèen då om det känns bättre.. Han lyfte sin kartong i ett skratt och lunkade iväg. 30 minuter senare var han tillbaka för att hämta blomman och höra hur jag mådde.. haha.. Nu vidare till en helt annan sak...en liten mer allvarlig sak. I går tog jag mod till mig att p...

Dan före dan

Idag är det da'n före skära-bort-något-från-kroppen-dagen. Är lite spänd på vad som komma skall men förhoppningsvis är det bara en kondylombakterie som blossat upp.. Nä, det är inget att skoja om, men ibland måste man se saker från den humoristiska sidan för att orka med... Helgen har passerat och den var mysig och fantastisk på alla sätt och vis. I lördags var hela familjen,och en yxa, ute i skog och mark och skövlade skog. Nä, vi betedde oss som sig bör och tog grenar och stockar som redan låg på marken som vi gick loss på med yxan. Det var ljusstaketillverkning som gällde eftersom vi tidigare i veckan varit på schurgard  och inte hittat en enda julgrej. Förutom två ljuskulor och 2 tomtar. Det andra Står väl längst in under ett bord eller liknande. Ja, då fick det bli egentillverkade grejer.. Jo då, jag Köpte lite stjärnor på rusta också till fönstren, kändes lite överkurs att sitta och göra stjärnor oxå, någon hejd får det vara. På söndagen var det bakning för hela slanten. ...
Ja, då var man singel och enastående mamma igen. Många har undrar och ja, så är det. Ibland kan man komma till insikt med att man inte var ämnade för varandra. Att den man levt ihop med kanske inte riktigt var den man trodde i slutändan. Jag är glad att det visade sig nu och inte om 5 år. Och att bli huggen i ryggen det sista man blev gjorde beslutet lättare än någonsin. Det var som att en kringresande varieté som spelade hysterisk musik och den skäggiga damen sa i gäll röst - gick du på den där, Frida.. Och så skrattade de.. Jag gav dem det längsta fingret jag har på min hand och gick med rak rygg därifrån. Det som svider är dem två små barnen som jag lämnat efter mig. De är inte mina men i hjärtat är de det❤️❤️ Men jag mår bra, bättre än jag gjort på länge faktiskt. Jag och barnen har fått en härlig och fin trea på stan, men just nu bor vi hos syrran. Trångt men mysigt! Finns det hjärterum så finns det stjärterum som man brukar säga. Ser fram emot vår framtid tillsamman...