Vaknade som vanligt 05.30 av den hemska väckarklockan. Ibland har man lust att bara kasta mobilen rakt ut ur rummet och bara somna om. Men behärskad i humöret som man är, trycker man av larmet och går upp.
Redan när jag vaknade var jag hungrig, det har inte hänt sen jag gick i skolan. Men den skrala tiden på morgonen och rutinen "-inte äta" gjorde att jag inte åt ngt innan jag åkte till jobbet.
Iväg till dagis och inser att jag behöver tanka. Och då kan jag, tänkte jag glatt, köpa en macka innan jag dör av hunger.
Jag tankar, köper macka och börjar köra. Kommer på att jag måste dra iväg ett viktigt sms och stannar på vändplanen där på macken, med mackan i handen. Håller på att få ett värmeslag så jag kliver ur. Jag lägger mackan på förarsätet, stänger dörren och koncentrerar mig på mitt sms. I ögonvrån ser jag då en blå liten bil åka förbi mig. Det var inte vilken liten blå bil som helst, den var min!
Jag springer, öppnar dörren och kastar mig, likt James Bond ,in i bilen, raklång. Får tag på handbromsen och drar till. Helt svettig ser jag mig omkring för att försäkra mig om att ingen sett mig..
Eftersom jag fullkomligen kastade mig in i bilen, på förarsätet, på MACKAN, så var den platt.
Men macka som macka. Började köra, en aning stressad och fortfarande lite skärrad från den lilla bilfärden i vågrätt ställning.
Drog bort plasten och började äta... Eller rättare sagt, hetsäta! Och sätter i halsen.. Inte i halsen-halsen utan lite längre ner och får svårt att andas. Jag drabbas av panik och Jag slår till mig själv på bröstet och det lossnar. Det är inte varje man gör en heimlich på sig.
Å Gud vad jag skrattade... Jag skrattade hela vägen till jobbet så tårarna sprutade!
Jag skrattar t.o.m nu när jag skriver och samtidigt undrar jag om jag har någon mascara kvar i jacken.
Kl är bara 8.00, dagen har inte ens börjat och jag har redan varit på väg att dö och utfört ett stunttrick.
Ser verkligen fram emot vad den här dagen har att erbjuda...
Redan när jag vaknade var jag hungrig, det har inte hänt sen jag gick i skolan. Men den skrala tiden på morgonen och rutinen "-inte äta" gjorde att jag inte åt ngt innan jag åkte till jobbet.
Iväg till dagis och inser att jag behöver tanka. Och då kan jag, tänkte jag glatt, köpa en macka innan jag dör av hunger.
Jag tankar, köper macka och börjar köra. Kommer på att jag måste dra iväg ett viktigt sms och stannar på vändplanen där på macken, med mackan i handen. Håller på att få ett värmeslag så jag kliver ur. Jag lägger mackan på förarsätet, stänger dörren och koncentrerar mig på mitt sms. I ögonvrån ser jag då en blå liten bil åka förbi mig. Det var inte vilken liten blå bil som helst, den var min!
Jag springer, öppnar dörren och kastar mig, likt James Bond ,in i bilen, raklång. Får tag på handbromsen och drar till. Helt svettig ser jag mig omkring för att försäkra mig om att ingen sett mig..
Eftersom jag fullkomligen kastade mig in i bilen, på förarsätet, på MACKAN, så var den platt.
Men macka som macka. Började köra, en aning stressad och fortfarande lite skärrad från den lilla bilfärden i vågrätt ställning.
Drog bort plasten och började äta... Eller rättare sagt, hetsäta! Och sätter i halsen.. Inte i halsen-halsen utan lite längre ner och får svårt att andas. Jag drabbas av panik och Jag slår till mig själv på bröstet och det lossnar. Det är inte varje man gör en heimlich på sig.
Å Gud vad jag skrattade... Jag skrattade hela vägen till jobbet så tårarna sprutade!
Jag skrattar t.o.m nu när jag skriver och samtidigt undrar jag om jag har någon mascara kvar i jacken.
Kl är bara 8.00, dagen har inte ens börjat och jag har redan varit på väg att dö och utfört ett stunttrick.
Ser verkligen fram emot vad den här dagen har att erbjuda...
Kommentarer
Skicka en kommentar