Fortsätt till huvudinnehåll

Näradöden-upplevelse

Fredag förmiddag begav sig jag och mistluren för att hämta Lotta, nu även kallad mögelosten, inför helgens handling. I bilen på väg dit killade de till på halsen och jag trodde att det var mitt kraftiga håravfall som gjorde sig påmint. Väl framme hos Lotta visade det sig att det var en vettvillig pissmyra som klättrat på halsen och som jag viftade ner i urringningen. Den lilla terroristen bet/pissade på mig, fasen vad ont det gjorde. Och i den stunden greps jag av panik och tyckte att det kliade på hela kroppen. Jag letade hysteriskt igenom bilen efter ett bo. Utan att hitta något. Men jag höll ögonen öppna resten av bilfärden.

Det var alltså bara början….

När vi kom fram till affären gick vi fram till de där bra kundvagnarna med inbyggd babystol.
Vi pressade in femkronan i hålet och där satt den fast. Även den där flärpen som ska åka ut på baksidan satt fast. Ingenting fungerade. Vi tillkallade personal. Hon sa
- Jag ska hämta tången!
Det visade sig att man måste lämna en depositionsavgift och få en pollett till vagnen. Den lilla butiksmänniskan pekade lite uppmanade på en relativt stor skylt som vi missat… ops!



När vi handlat klart begav vi oss till Mc Donald men kön var för lång så vi backade ut och åkte till apoteken Röda näsan i istället. Kling klong!

Det fick bli MAX istället efter det, det var första gången för oss båda så vi brände förbi själva "beställningspinnen" och fick backa tillbaka. Och till vår stora förvåning hade dom inte Big Mac på placet. Vår beställning tog ca 10 min att framföra och rösten i pinnen blev ”lite” irriterad och sa
– Bestäm er nu!
Och vi bara skrattade. Måste ha ekat fint inne i beställningsbåset (eller va de nu kan heta).

Eftersom vi ofta hamnar i konstiga situationer i trafiken så ställde Lotta sig frågan
- Undra hur många vi har varit nära att dö utan att veta om det?
Varpå jag svarar.
- ja, vi har nog fler näradöden-upplevelser än vi anar.
Och precis i det ögonblicket mina vänner, glider det upp en likbil bakom oss. Ni förstår att det hysteriska skrattanfallet var ett faktum.

Det hände så mycket mer den dagen men….. Vi pratar inte mer om eländet!!!

På återseende



Ps. Telefonen funkar igen:)

Kommentarer

  1. Skönt va att telefonen funkar...jag förstår inte att allt händer dig..och tur är väl det för jag vill inte dela alla dina upplevelser det är ju för tokstolligt...men jättekula att läsa om...kramizar/Karin

    SvaraRadera
  2. Ni är ju otroliga att ni vågar er ut tillsammans hahhahahhhah puss puss / Ida

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Min älskade Whirlpool

Ni där ute som känner mig, vet att jag lider av tvättomani. Varken jag eller någon annan i familjen får eller ska använda sina kläder mer än en dag. Vilket medför att tvättmaskinen går mer eller mindre dygnet runt här hemma. I några veckors tid nu har maskinen stannat mitt i tvättandet. Man måste alltså stänga av den och sätta på den igen för att den ska tvätta vidare. Detta har resulterat i att hela familjen Eriksson/Ekfeldt har vandrat omkring och luktat sur gympadojja nu ett par dagar. Och återigen, ni som känner mig, Jag blir gaaalen. Så igår åkte vi och tittade på en ny tvättmaskin. Enligt priset på dom små rackarnma så kan man tro att hela butiken ingick i priset. ja meenaaa, man har ju ingen tjock plånbok nu precis. Föräldraledig och allt! Så vi sket i det helt enkelt och bokade tvättstugan istället. Så igår kväll gick jag, Sillit bang, diskborsten och positiva tankarkänslan in till tvättmaskinen. Jag skrubbade,pillade, tvagade och sköljde i över en timme och den blev som ny. Ka...
Nu på kvällen skulle jag och Magnus har bakat ännu fler bullar to the dop. Magnus ringde ganska snart Lotta och bjöd in henne hit för lite familjemys. Ja det slutade ju med att Lotta och jag bakade alla bullar medans Magnus låg i soffan och kollade på hockey. Ibland reste han sig upp för att greppa en bulle och ett glas mjölk. Smart drag av Magnus och bjuda in Lotta måste jag säga. Hm…..??? Jag och Lotta provade även kläder inför lördagen mellan jäsning och ugnspassning. Gördlar, klänningar, halsband, strumpbyxor, skor unt so vajter. Det slutade med att vi stod i gördel, strumpbyxor och T-shirt och bakade. Då var Magnus snabbt upp ur soffan med kameran… jo jo… Lotta och jag passade på att videoblogga lite under bakningen och här är resultatet.